Till Minne

 "Oskar" 
Teddyvail's Gambling Man.
24 december 1987 - april 1999

Oskar var min första sheltie  Han var för stor o han hade "stiliga" ståndöron, men vacker ändå.
Oskar var den hund/individ som gjorde mitt liv så mycket lättare. 
Han var den som fick mig att gå ut bland människor igen.
Han var en ständig följeslagare o kompis.
Vi tävlade även lite lydnad ihop. Han fick titeln LP !. Han var duktig, han skulle bara haft en matte som hade bättre tävlingsnerver!
Vi fick dryga 11 år tillsammans.
Som ni kanske förstår så var det honom jag namngav min kennel efter.

"Glori"
Teddyvail's Glorious Girl
28 mars 1993 - 13 juni 2005

"Freddie"
Teddyvail's Freddie
2 april 1993 - 13 maj 2005

Glori kom till mig på "heltid" först när hon var 8 månader gammal. Hon var bara tillfälligt hos mig först några gånger för att få lite miljöträning i stadsmiljö (bodde uppe i skogen). Då mitt intresse alltmer kommit in på avel av denna underbara ras, så väntade jag på en trefärgade liten valp. Under denna väntan hade jag Glori några gånger. Glori skulle tillbaka o så var det dags att lämna denna lilla goa dam. Sagt o gjort avskedet var i antågande o väl tillbaks på kenneln när vi står ute i trädgården o pratar så hoppar min lilla flicka rakt upp i famnen på mig! Snyft! jag kunde inte släppa henne! Jag vill tacka Birgit o Jan , Teddyvail, för att dom lät mig köpa Glori istället för den väntande valpen! Detta har jag inte ångrat!

Hon var verkligen min lilla flicka o den som blev mor till min första kull 1995. Glori var en väldigt duktig mamma, vilket hon fört vidare till sina barn i sin tur. 

Ändä in i det sista så trodde hon att det var hon som bestämde här. Ack vad hon försökte hålla pli på sina kennelkompisar. Hon kunde bara hoppa ner från en skön fåtölj o bara ställa sig i mellan eller stoppa för vild lek genom att bara visa sitt "stomatolleende".

När Freddie som hon så gott som var uppväxt med gick bort var det som hon inte orkade längre o bara en månad efter var hon färdig att säga adjö till oss.

Freddie blev min andra sheltie. O ja han var efterlängtad. Vid den här tiden var jag helt såld på sheltie!  Han kom till mig som en liten rävunge. Han var en sååå söt liten sheltievalp! Han fortsatte att charma alla genom hela sitt liv. Han älskade sina flickor i kenneln men han låg liksom bara sidan om dom när det var höglöpstider (i fall att matte inte noterat detta!). Han förstod aldrig det där med parning men gott luktade flickorna i alla fall.
Min älskade Freddies hjärta orkade inte mer men ack vad han kämpade ändå!

"Sessie"
Gambling Mans Be My Daydream
12 januari 1996 - 23 januari 2006

Nu har även min älskade lilla Sessie sagt adjö till oss.

Sessie blev den första egenuppfödda sheltie som jag behöll. Hon har varit en helt underbar tjej. Hon valde vem hon skulle gilla eller inte. Men en skön smekning över pälsen kunde hon ta emot från nästan vem som helst. Ja även en liten godsak passade mycket bra.

Hon var den bästa "extramamma" här på kenneln. Hon älskade valpar och hjälpte gärna till med både sin mors o sin dotters valpar, ja även Lisas (collie) valpar. Ja hon tilläts vara "barnvakten" av tikarna.

Hon kämpade tappert den sista veckan innan hon inte mäktade med längre.  Beslutet som aldrig är lätt att fatta var hon nog mycket del i själv.  - Dagen då hon fick somna in så kom hon till mig som hon ofta brukat göra, la sig tätt, tätt intill, så jag kunde få borra ner mitt ansikte i hennes mjuka päls. Jag visste att hon hade ont men hon kom ändå. Av någon anledning så kändes det som om hon sa adjö till mig.